Att titta på våra grannländer som en kakbuffé där vi kan plocka russin är egentligen ett ganska ödmjukt sätt att närma sig samhällsutveckling. Det handlar inte om att kopiera rakt av, utan om att nyfiket se vad som faktiskt fungerar bättre någon annanstans och fråga sig varför. Danmark är ofta det första exemplet som dyker upp. Deras arbetstid är generellt kortare, arbetslivet mer flexibelt och acceptansen för att lämna jobbet tidigt är större. Det finns en tydligare norm om att arbete är en del av livet, inte dess centrum, och det syns i både produktivitet och livstillfredsställelse. Den danska flexicurity modellen, där det är relativt lätt att säga upp personal men också tryggt att bli arbetslös, skapar en rörlighet som Sverige ofta pratar om men sällan vågar genomföra fullt ut.
Finland [...]